Så då har sista dagen utav år 2014 anlänt och imorgon börjar ett nytt år.

Mycket saker har verkligen hänt under detta år, i perioder kanske nästan för mycket.

Det har varit ett väldigt påfrestande år, med mycket starka och ibland väldigt jobbiga känslor, situationer, tankar och utmaningar. Men det har varit lärorikt. Väldigt lärorikt och jag tror det även växt mig som person.

 

Jag har fått ett nytt perspektiv på saker och ting. Framförallt inom det emotionella stadiet. 

Jag har skrattat, jag har gråtit. Jag varit lycklig, jag har varit olycklig. Jag har varit trasig, jag har varit hel. 

Jag har älskat, jag har förlorat. Jag har svävat bland molnen, jag har gått genom helvetet.

 

Jag har försökt med alla oddsen emot mig och trots att jag misslyckats men ibland även lyckats, trots att jag gråtit mig själv till sömns på badrumsgolv och svurit på min egna grav att jag aldrig kommer ens kunna le igen, att jag aldrig någonsin kommer få känna glädje igen, för jag har varit så säker på att det varit slutet på allting. Att det varit slutet på mig. Så har jag gjort det.

 

Jag såg ljuset när jag varit fast i mörket. Jag hittade vägen tillbaka upp när jag var på botten. 

Och på något omöjligt sätt lyckades jag att andas fastän jag drunknade.