15 October
Sicken dag.
Försov mig imorse, hade brutal ångest över att jag inte skulle hinna till första lektion, så gick och la mig igen.
Vakna runt halv tolv och såg till min förvåning att både lektioner jag missat var inställda.
Skynda mig fort som fan med att fixa mig, åkte in och var på matte och design lektionen.
Slutade 20 minuter tidigare, åkte hem och köpte mig själv en pizza bara för att jag tyckte jag förtjäna det.
Är ledig både imorgon och på onsdag då båda mina lektioner är inställda och vi har studiedag.
Känner att den här veckan kommer gå snabbt. Jag måste bara fixa de två sista dagarna.
Men det ska jag väl klara.
Går en vecka till, Får höstlov redan på fredagen och sticker förmodligen upp till dalarna då.
Bosätter mig där hela lovet och förmodligen kommer det kännas bra att komma tillbaka till skolan igen sen.
Ska försöka pigga på mig lite. Bli motiverard. Och sånt.
Idag har det känts ovanligt bra, det har verkligen varit en bra dag, har inte mått dåligt alls efter morgonångesten.
Så himla underbart. Känns så skönt.
Behöver min vändning nu, och det kanske äntligen är dags. Jag hoppas verkligen.
Nu ska jag fortsätta rita, dricka upp mina mindre goda loka pepparkaka och försöka sova.
Vill inte sova bort hela morgondagen direkt.
Godnatt.
Godnatt.
Önskar något hade känts rätt.
Tiden står still. Det tjänar inget till.
Allt är över nu. Som så många gånger förr.
Och jag vet inte vad som gör ondast-
Att det bara tog slut eller att det aldrig hann börja.
10 October
Är uppe alldeles för sent.
Börjar runt 11 imorgon så det är väl kanske inte någon jättefara.
Speciellt inte när jag sovit bort halva dagen redan typ.
Har en engelska redovisning jag måste göra, men har fortfarande inte gjort den.
Inte ens klar med power pointen. Och jag orkar inte. Vill inte. Bryr mig inte.
Önskar jag kunde brytt mig mer.
Tror jag börjar bli sjuk med, min hals gör småont när jag sväljer och jag har hosta då och då.
Kanske ska stanna hemma imorgon.
Har faktiskt varit rätt duktig den här veckan och gått på alla lektioner förutom 1.
Till och med varit där den jobbigaste dagen. Så jag har klarat det rätt bra ändå.
Och om jag stannar hemma imorgon måste jag verkligen göra klart engelskan så jag kan redovisa på måndag.
Funkar inte att skjuta upp den nå mer. Blir ju tokig. På mig själv framförallt. När blev jag sån här?
Förstår inte. Måste missat den förändringen. Eller förlorat mig själv någonstans på vägen.
Saknar mina vänner också.
Så längesen jag umgicks med folk känns det som. Även fast det senast var förra veckan men ändå.
Kanske sticker in till örebro imorgon iaf, och går runt på stan om någon vill gå med mig.
Sen kanske jag äntligen kan träffa sim, saknar henne rätt mycket. Faktiskt.
Sen kanske jag äntligen kan träffa sim, saknar henne rätt mycket. Faktiskt.
Vet inte om jag ska skriva klart min reklamanalys nu, är inte så jättetrött än.
Och det skulle vara skönt att slippa arbeta med den imorgon. Bara ha engelskan att göra.
Det känns ju helt okej. Jag tror jag kör på det.
Sen måste jag lova mig själv att klara hela nästa vecka. Det måste jag.
Längre än såhär kan jag inte skjuta upp det. Bara imorgon, sen får jag sluta.
Sen måste jag ta tag i mig själv igen. På riktigt den här gången.
7 October
Allt jag gör är att vänta...
Och jag börjar bli trött på det.
6 October
Ångest. Igen.
Känns som att jag har det hela tiden och det tär på mig.
Har haft konstant ont i magen och övriga delar i överkroppen. Det gör ont.
Och jag känner mig så ledsen och arg. Så jävla arg.
Varför hör ingen av sig till mig? Varför saknar ingen mig? Varför bryr sig ingen?
Vad är det för fel på mig? Varför duger jag inte? Varför pushar jag bara iväg folk ifrån mig?
Varför är jag jag? Varför gör jag alltid fel? Varför orkar jag inte? Kan inte. Vill inte. Klarar inte.
Vill bara ha någon vid min sida, höra att någon bryr sig om mig. Att någon saknar mig, tänker på mig.
Hatar att vara ensam. Hatar att känna såhär. Hatar att det känns som alla mina vänner glömmer mig.
Hatar att det bara är jag som måste höra av mig. Hatar att det bara är jag som bryr mig. Hatar skolan just nu.
Hatar plugget. Stessen. Kraven. Hatar alltalltalltallt och alla. Men framförallt mig själv. Fan vad jag hatar mig själv.
Hatar plugget. Stessen. Kraven. Hatar alltalltalltallt och alla. Men framförallt mig själv. Fan vad jag hatar mig själv.
Jag är så fylld med känslor och jag tror jag exploderar snart.
Ett jävla vrak är vad jag är.
Jag fixar ingenting längre. Inte ens att gå till skolan en hel vecka.
Jag håller på och gå under, och ingen ser det. Ingen vet det.
Och egentligen är det lika bra. För det är så jag vill ha det.
Jag vill bara inte vara så jävla ensam.
Now I see you, trouble, it's coming up ahead, Black dogs running through the fields, they're dripping red, The world is quiet, there is nothing left unsaid, A million image, million capture, million dead.
And all by the fooling round with daisy chains on our heads
It is coming now, my friend, and it's the end
It is coming now, my friend, and it's the end
Jag håller på att gå under.
Den här låten träffar mig så rätt just nu. Kan inte sluta lyssna på den.
Jag vet inte ens varför den känns så passande i mitt liv just nu, men på något vis gör den det.
Och jag vet inte.
Och jag vet inte.
Har iaf lyckats få in både Design & Fotodesign slutredovisningarna nu.
Tror jag seriöst håller på att dö, blir snart utbränd eller något.
Sådan ångest jag får.
Tror jag seriöst håller på att dö, blir snart utbränd eller något.
Sådan ångest jag får.
Nu ska jag åka hem till min fader och hämta mig jävla mattebok och sen sätta mig vid datahelvetet igen och skriva på min jävla artikel också.
Det känns som världens jävla skitdag. Pluggat precis hela dagen och inte fan får man vila ut än inte.
Vill bara ha lov nu.
Vill bara ha lov nu.
3 October
Argargarg, så jävla arg är jag just nu.
Vill bara seriöst slå sönder något och bara skrika ut min ilska.
Vill be alla fara åt helvete och bara låta mig vara.
Vill åka iväg ge mig av, slippa se folk. Slippa träffa människor.
Vill be alla fara åt helvete och bara låta mig vara.
Vill åka iväg ge mig av, slippa se folk. Slippa träffa människor.
Idag är det verkligen inte min dag. Inte för att någon dag någonsin är det. Men ändå.
Det var längesen jag var såhär arg, och just nu skiter jag fullständigt att försöka ens lugna ner mig.
Livet gör mig så frustrerad och det förtjänar verkligen ett långfinger idag.
Fuck you livet. Fuck you.
I'm done. I had enough of you. Bara dra åt helvete nu och låt mig vara förfan.
Patetiskt.
Det är vad det är.
Så jävla patetiskt.