26 February

Jag önskar jag kunde lyssna på andra.
Släppa taget och ge mig av.
Men jag vet att det inte funkar så, för sån är inte jag. Jag kan inte bara helt ge mig av.

Kanske när jag fått nog. När jag gett upp.
Frågan är bara när, för det har jag ingen aning om själv.
Jag vill så gärna tro, hoppas och be. Att en dag blir allt som det ska.
En dag får jag det jag vill ha.
 
Jag vet att det är fel att tänka så. När jag egentligen vet hur det är.
Men jag kan inte låta bli att hoppas.
För jag vet att det är något. Men ändå gör det så ont.
 
Jag vet inte vad jag ska göra.
Och det har aldrig varit upp till mig.
Så det enda jag kan göra just nu är att hoppas på dig.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback