Sitter just nu och sjunger som en jude till sleeping with sirens och andra bra band.
Man måste ju passa på när man är ensam hemma! haha.

Har förövrigt påbörjat en skiss på Bring me the horizon's It never ends album cover.

Vet inte alls om den kommer bli bra, men jag hoppas på det. Funderar på att jobba lite med det nu ikväll faktiskt.

Har ändå inget bättre för mig.

 

Hade en aschill dag idag. Fick sluta en timma tidigare för att vi hade håltimma och sköt fram lektionen.

Så jävla skönt! Tog även en glass med hannah efter skolan. Snacka och umgicks lite även fast det bara var en kort stund.

Åkte vidare med mamsen till askersund och köpte massa skit som vanligt.

 

Jag har tänkt på en sak. Och jag känner mig inte alls så nedstämd idag. Det känns skönt.

Trots att allting egentligen är skit och inte bra för fem öre så har jag ingen ångest.
Jag mår inte ens dåligt.

En aning ledsen är jag lite, då och då. Men det är okej.
Det kommer bli okej.

 

Jag vill inte förstöra mina dagar med att tänka på saker som jag vill ska hända.

Men som jag också vet inte kommer hända.

Jag lägger ner onödig energi på saker som jag aldrig kommer få.
Och jag kommer förmodligen kanske ångra att jag skriver det här. Men just nu känns det precis såhär.

 

Jag vill inte vara ledsen något mer. Jag vill bara ta varje dag som den kommer och göra den bra.
Jag vill att varje dag ska vara minnesvärd. Och hela mitt sommarlov ska bli så jävla underbart.

Jag ser framemot den nystarten jag kommer få efter lovet.

För även fast jag får en sur klump i halsen av detta, så är det nog precis det jag behöver.
En ny start.

 

Men det jobbigaste är, att försöka sluta hoppas. Det vill alltid finnas lite hopp kvar.

Och jag försöker påminna mig själv att eftersom det inte redan har hänt, så kommer det inte hända.
Och egentligen finns det ingen som helst möjlighet att det skulle funka.

Jag är inte den du vill ha. Inte den du vill att jag ska vara. Det är därför som det är.
Det gör lite ont inom mig. Men jag är okej.

 

Om inte, kommer ändå allt det här försvinna snart. Och det är bara att inse.
Man kan inte fly ifrån sanningen. Även fast man inte vill acceptera den, så måste man.

Vet inte varför jag skriver det här när jag säkert kommer ångra mig ändå om några dagar.
Men kände att jag behövde det. Jag behövde få ut det på något sätt.

Och nu har jag fått det. Så jag tänker låta det vara för ikväll.
Nu ska jag rita och lyssna på bra musik.
Ha en fin kväll gott folk, peace.