Ligger i sängen, precis pluggat matte och snart är det dags för no;n.
Har prov imorn och jag är rätt screwed.
Kan ingenting och orkar inte plugga. Om jag har tur så klarar jag nog av matteprovet iaf.

Så vad gör jag istället för att plugga? Jo ligger här och stirrar i taket. Lyssnar på någon fin låt och tänker.
Tänker på allt som betytt någonting för mig och allt som betyder något för mig.

Saker och ting känns så svårt. Vilket det är också. Det är svårt.
Men jag vet inte om det är det på ett bra sätt eller ett dåligt, kanske är det både och.
Tiden rinner ur tidsglaset, det skulle kunna vara försent redan imorgon.
Men det är det inte. Inte än.
Men snart är den där dagen där då det faktiskt bara finns en morgondag kvar sen är allt försent på riktigt.

Kanske inte helt och hållet, men näst intill.
Eller så är det det. Helt och hållet.
Livet går ju trots allt vidare på ett eller annat sätt och om jag har tur så skulle jag kanske kunna gå vidare med dig.
Vara en del utav din närmaste framtid.
Inte skulle det vara fel för mig inte, och förhoppningsvis inte för dig heller.

Men man vet ingenting säkert, vi är som oskyldiga djur i skogen.
Lever i en ständig fara och har ingen aning om vad som väntar oss.
Det återstår bara att se. Se vad som händer och vart dagarna för oss.
Tills vidare är det enda vi vet helt säkert att vi båda existerar på denna planet.
Allt annat är ett stort mysterium tills vi funnit ett sätt att lösa det. Kanske innan tiden hunnit ikapp..