Regnet öser ned, och jag kan inte låta bli att undra, är det du?

Så dagen har slutligen kommit, dagen som förändrade allt.
 
För exakt ett år sen var du här vid min sida.
Men det var också för ett år sen jag fick ta farväl av min bästa vän för gott.
För ett år sen slockna min värld, för ett år sen rasa den samman. Det har varit svårt utan dig.
Saker och ting är inte längre densamma, och mycket har förändrats sen då och nu.
Men min kärlek och saknad efter dig är lika stor.

 
Jag kan inte fatta att ett helt år har gått sen vi sist sågs, att jag nu klarat mig ett helt år utan dig.
Och att det kommer bli fler tar kål på mig. Jag vill inte längre. Jag vill inte utan dig.
Jag behöver dig. Jag behöver dig.
Snälla kom hem.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback