Det är ett sånt här värdelöst inlägg ingen egentligen bryr sig om. 

Ett sånt jag egentligen inte vet hur jag ska börja skriva på, ändå så vill jag bara skriva. 

Skriva av mig allt. Allt som tynger mig, alla känslor. Alla saker jag inte vill ha med att göra. 

 

En del av mig vill gråta, en annan vill spy.

Jag är så full av känslor jag inte kan hantera och jag vet inte vad jag ska ta mig till. 

Det känns som alla delar inuti slits itu gång på gång på gång på gång. 

Krossas, trampas, förstörs. 
I mindre och mindre bitar för varje gång. Och jag undrar om det någonsin kommer bli helt igen. 

 

Jag är så ledsen. 

Känner mig så ensam och oduglig. Varför duger jag inte? 

Den frågan har ställt mig själv så många gånger förr och det gör jag än. 
Fast jag avslutar nog inlägget här innan det blir allt för tråkigt. Hoppas lite sömn gör saker och ting bättre. 

 

Det enda jag vill ha är mer tid, pengar och lite kärlek.

Är det verkligen så himla mycket begärt?