Every second, Every minute, Every hour, Every day, It never ends, We never ends.

Ska strax göra mig iordning för sängen och försöka sova om en liten stund.
Lyssnar på Eminem och känner mig en aning.. Tjaa.. jag vet inte. Fundersam.
Skulle egentligen slagit ihop en önskebild ikväll på vad jag vill ha när jag fyller men känner just nu att jag verkligen inte pallar det och vill inget hellre än att sova.
Inte konstigt kanske, var ju uppe till 2 igår och vakna runt halv 9 imorse, dels att mamma väckte mig halv 4 inatt, damn.

Skola imorn igen, min tandställning har gått sönder och mitt huvud värker.
Orkar faktiskt inte med något av det. Men ser ändå smått framemot morgondagen.
Jag hoppas som bara den att dagen kommer vara bra. Orkar inte om den är allmänt seg och skitdålig.
Då kan den lika gärna gräva sin grav ikväll, eller något. Höh.
Nej, men.. jag hoppas verkligen den är bra.


Det har inte gått en sekund utan att jag tänkt på allt. Allt som hänt nu, den senaste tiden.
Jag känner mig fortfarande väldigt förvirrad & jag vet ärligt talat inte vad jag ska tro längre.
Ändå känns det bra, det finns en känsla inom mig som säger att allting faktiskt händer.
Shit, det här händer faktiskt på riktigt. Allting känns så overkligt, för bra för att vara sant.
Sånt som inte riktigt existerar i verkliga livet, utan mest bara på filmer eller i drömmar.
Jag önskar verkligen allt det här varar föralltid.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback